Högre seminarium: Ida Lidegran

  • Date: –16:00
  • Location: Engelska parken 16-2041
  • Lecturer: Ida Lidegran, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
  • Organiser: Institutionen för nordiska språk
  • Contact person: Anna-Malin Karlsson
  • Seminarium

Etableringsutbildningarna. Om framväxten av åtgärder för nyanlända som en ny nisch inom det svenska utbildningssystemet

Flyktingsituationen i världen är allvarligare än på mycket länge, och de allra senaste åren har fler människor än någonsin sökt asyl i Sverige som fram till nyligen utmärkt sig som landet i Europa med högst flyktingmottagande per capita. Trots åtgärder för att minska strömmarna till vårt land kommer sannolikt även framgent många inkommande flyktingar att tas emot. Det råder i stort sett politisk konsensus om att viktigast för de nyanländas inlemmande i det svenska samhället är att de snarast ges möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots att denna ambition är allmänt omfattad inom det politiska fältet och i samhällsdebatten, har endast hälften av alla nyanlända arbete efter sju till tio års vistelse i vårt land. Som bot för problemet med de långa ställtiderna mellan ankomsten till Sverige och inträdet på arbetsmarknaden prövas nya slag av utbildningsinsatser, ofta med tanken att ökad kunskap om Sverige i kombination med arbetsplatsförlagd praktik ska korta vägen. Inom det här föreslagna projektet studeras dessa nya etableringsutbildningar, som inte bara är av praktisk betydelse – i den mån de infriar förväntningarna på att vara till gagn för de nyanlända och för samhällsutvecklingen – utan även av utbildningsvetenskapligt intresse eftersom de sammantagna utgör en helt ny och ännu outforskad nisch inom det svenska utbildningssystemet.

Syftet med projektet är att förstå hur nischen av etableringsutbildningar växer fram, vilket utbildningsutbud som tar form, vilka tillgångar deltagarna medför och vilka strategier som utvecklas såväl av deltagarna som hos utbildningsutförarna.

Uppkomsten av denna nya nisch inom utbildningssystemet ger anledning till en rad frågor. Vad betingar och hur tillgår framväxten av arbetsmarknadsåtgärder i form av etableringsutbildningar? Vilka är utbildningsaktörerna och vad kännetecknar konkurrensen dem emellan? Hur fungerar detta slags marknad där ”konsumenterna” egentligen inte får välja utan i realiteten har att acceptera erbjudanden från Arbetsförmedlingens handläggare.

Det är den ena sidan av saken. Lika intressant att utforska är vad som händer när individer, i vissa fall med avsevärda utbildningsinvesteringar och andra resurser i bagaget men utan erfarenhet av utbildningssystem, arbetsmarknad och livet i övrigt i det nya landet, möter denna egenartade utbildningsmarknad. Hur är de framtidsstrategier de utvecklar relaterade till de resurser de medför, vilka transformationer blir möjliga? Eller förväntas de börja på ny kula? I vilken grad är det uppdragsutbildarna som dikterar vilka strategier som är tillgängliga för deltagarna?

Detta slags frågor är centrala inom projektets tre empiriska delstudier: (1) etableringen av en ny utbildningsnisch, (2) deltagarnas tillgångar och banor, samt (3) strategier hos deltagare och utbildningsutförare. I delstudierna används delvis skilda metoder men gemensamt är att det strukturella perspektivet (som ger en förståelse för etableringen av en ny utbildningsnisch med olika positioner relaterade till varandra) sammanförs med analyser av deltagarnas medförda tillgångar, banor genom systemet och framtidsstrategier.

Projektet kommer att bidra till förståelsen av ett nytt, expanderande och hittills outforskat område och är dessutom teoriprövande. En väsentlig fråga rör räckvidden hos olika arter av kapital, med särskilt fokus på utbildningskapitalets transformationer och förmåga att flytta sig över nationella och kulturella gränser. Ett annat nyckelbegrepp är marknad. Vad innebär att konkurrens råder enbart på utbudssidan, det vill säga mellan anordnarna, men inte på efterfrågesidan, bland deltagarna som ges föga möjlighet att välja?

Inom projektet förenas olika perspektiv som annars ofta hålls isär i forskningen, inte minst i studier av nyanlända och utbildning. Kvantitativa metoder kompletteras med bland annat intervjuer och observationer. Diakrona analyser fogas till de synkrona.