Institutionen för nordiska språk

Månadens forskare: Britt-Louise Gunnarsson

Hur sammanfattar man trettio års forskning på ett kortfattat sätt? Med utgångspunkt i två av mina senaste internationella publikationer – böckerna Professional Discourse (Gunnarsson, 2009) och Languages of Science in the Eighteenth Century (Gunnarsson, red., 2011) – har jag valt att lyfta fram ett par av mina forskningsfrågor.

Britt-LouiseDen professionella diskursen och den omgivande kontexten

En övergripande teoretisk fråga som jag intresserat mig för gäller förståelsen av relationen mellan den professionella diskursen (språket/texten/talet) och den omgivande kontexten. Professionell text och professionellt tal tillkommer oftast som led i en kedja av socialt organiserade aktiviteter inom en arbetsgemenskap. Arbetsgruppen, institutionen/arbetsplatsen, företaget/organisationen, vetenskapsområdet/branschen utgör ramverk inom vilket enskilda kommunikativa händelser – samtal, telefonmöten, textskrivande, e-postdialoger – äger rum. Vad som kännetecknar den professionella diskursen är också dess starka beroende av olika samhälleliga – globala, nationella, regionala – ramverk:  juridiskt-politiska, tekniskt-ekonomiska, socio-kulturella och språkliga.

I boken Professional Discourse (Gunnarsson, B.-L., 2009;  Continuum) utvecklar jag en teoretisk modell för analys av det kontextuella skapandet av professionell diskurs. Den här modellen anknyts det sedan till i bokens övriga kapitel, där jag behandlar resultat från empiriska studier av text och tal – på svenska, engelska och tyska – i olika professionella miljöer: vetenskapliga, juridiska, byråkratiska, medicinska, tekniska och näringslivsinriktade. Boken kan ses som en syntes av den forskning jag bedrivit om text och tal i professionella kontexter över åren. I flera kapitel ligger fokus på text och interaktion i dagens teknikstyrda och globaliserade näringsliv, ett problemområde som jag nog kommer att fortsätta att forska om.

Vetenskapligt språk i historisk belysning

En annan större fråga jag intresserat mig för är hur textmönster och terminologi inom olika vetenskapsområden förändrats över tid. I olika studier har jag undersökt hur det svenska vetenskapliga språket förändrats från 1700-talet och fram till våra dagar. Just 1700-talet var för Sverige, och övriga Europa, en betydelsefull period. Det vetenskapliga observerandet av människan och naturen systematiserades, och vetenskapsmännen organiserade sig i samfund och akademier.  Ur språkhistorisk synvinkel är det här århundradet särskilt intressant eftersom vetenskapsmännen då började skriva om sina rön också på nationalspråket. I den nyutkomna antologin Languages of Science in the Eighteenth Century (Gunnarsson, B.-L., red., 2011; De Gruyter Mouton) belyses den här spännande perioden ur olika synvinklar. I inledningskapitlet ger jag en fyllig översikt över utvecklingen och sätter in den i en social-konstruktivistisk förståelseram.

Relevans för undervisningen

Boken Professional Discourse har direkt relevans för kurser inriktade mot tillämpad språkvetenskap. Båda böckerna har relevans för kurser på avancerad nivå inriktade mot textlingvistik och sociolingvistik.

Britt-Louise Gunnarsson