Institutionen för nordiska språk

Månadens forskare: Görel Bergman-Claeson

Språket som maktfaktor

GörelMitt intresse för språket som maktfaktor utgör grunden för min forskning. I min doktorsavhandling har jag med hjälp av den kritiska diskursanalysens metoder undersökt den svenska pressdebatten på 1950-talet om atomvapen.

De starkt polariserade perspektiven i den atomvapenkritiska diskursen kännetecknas bl a av att pronomenet vi ofta används i betydelsen ”vi människor”, medan atomvapenförespråkarna framför allt talar om ”vi svenskar”. Trots atomvapenförespråkarnas starka dominans i pressdebatten fattades dock aldrig något beslut om svenska kärnvapen – frågan avgjordes i stället av förändringar i den yttre situationen.

Makt över språket utövas på ett konkret plan i skolans svenskundervisning. Min mångåriga verksamhet som lärare i skrivande i olika sammanhang har gjort att jag intresserat mig för lärares sätt att kommentera elevers texter och elevernas reaktion på kommentarerna. Vad kommenterar man, och hur formulerar man sina kommentarer? I en undersökning där jag följde tre gymnasielärare på olika program i tre skolor visar jag på två tydligt olika sätt att kommentera: ett personligt, stödjande och uppmuntrande där läraren tvekar inför att kräva konkreta textförbättringar och ett utmanande och stödjande, där lärarens beröm är specifikt och där innehåll och genrekrav står i centrum.

Språket som illusionsskapare

Skönlitterära texter har makten att skapa egna universum. Epiken berättar och kommenterar, dramatiken visar och gestaltar. Men inom dramatiken finns också berättande inslag, som monologer, avsidesrepliker och direkt publiktilltal. I en studie inom projektet Svensk dramadialog under tre sekler visar jag hur användningen av sådana drag förändras under perioden 1725–2000. De kommenterande och berättande strukturerna är vanligast kring mitten av 1800-talet och försvinner nästan helt några decennier senare, under realismens och naturalismens blomstringstid. Under 1900-talet används återigen alla de episka dragen.

Relevans för undervisningen

Min undersökning av lärarkommentarer till elevtexter har direkt relevans för undervisningen inom lärarutbildning och lärarfortbildning.

Görel Bergman-Claeson