Institutionen för nordiska språk

Månadens forskare: Staffan Fridell

StaffanHistorisk lingvistik tillämpad på nordisk språkhistoria är det jag sysslar med. Inom detta fält har jag försökt att arbeta brett och inte fastna i ett snävt forskningsområde. Jag kombinerar också i min forskning gärna metoder och material från olika delområden som namnforskning, dialektologi, runologi, ljudhistoria och etymologi.
 

Ortnamn är ändå det jag forskat mest om. Till stor del är det fråga om traditionell etymologisk forskning som svarar på frågan Vad betyder ortnamnet? Särskilt intressanta är hydronymer, dvs. namn på sjöar och åar, som ofta är mycket gamla och har koppling till andra ortnamn. Jag har också intresserat mig för hur namn förändras över tiden och försökt introducera ett variationistiskt synsätt inom ortnamnsforskningen. Flera olika former av samma ortnamn har kunnat samexistera under en lång period som stilistiska varianter i olika kontexter. Namn och bebyggelsehistoria är ett annat fält som jag har arbetat med.
 

Inom runologi har jag dels arbetat med tolkning av några udda och fantasieggande inskrifter: den urnordiska Möjbroinskriften och den tidigvikingatida Oklundahällen, dels försökt tillämpa ett semiotiskt perspektiv på runornas variation och förändring över tiden.
 

Jag har funnit det särskilt givande att samarbeta med forskare från andra vetenskapsgrenar. Till exempel var jag med i den forskargrupp som kunde identifiera platsen för slaget vid Gestilren 1210 som byn Gästre i Uppland. Jag har tillsammans med en arkeolog, Mats G. Larsson, diskuterat vad namnet Föret (som ytterst ligger bakom namnet Fyrisån) betyder och syftar på. Jag har tillsammans med en agrarhistoriker, Janken Myrdal, utifrån dialektmaterial diskuterat hur den medeltida lien såg ut. En kulturgeograf, Clas Tollin, inspirerade mig att identifiera var gården Gulbrunzrydh, som tillhörde Nydala kloster under medeltiden, legat.

Staffan Fridell