Institutionen för nordiska språk

Månadens forskare: Catharina Nyström Höög

I min forskning har jag studerat skrivna texter med betydelse för samhälleliga funktioner eller samhällsnormer.

Skrivande i skolan

Jag disputerade 2000 på avhandlingen Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang där jag undersökte närmare 2000 texter från åtta gymnasieskolor i Sverige. Jag intresserade mig framför allt för vilka slags texter gymnasisterna skrev och hur dessa kunde beskrivas utifrån ett genreperspektiv, men också för hur de textinterna sammanhangen varierade utifrån genre. I anslutning till arbetet med elevtexterna publicerade jag också en kursbok om kohesion och koherens i skrivna texter. Den fick titeln Hur hänger det ihop? (2001)

Språkvård och samhällskommunikation

Under det tidiga 2000-talet var jag engagerad i två olika språkvårdsprojekt. Det ena var ett samnordiskt projekt om engelska importord i språken i Norden, där jag studerade svenskarnas attityder till importord i olika kontexter. Projektets huvudresultat kan sägas vara att svenskarna har en ganska oreflekterat positiv attityd både till engelska språklån och till sin egen engelska språkförmåga. Det andra språkvårdsprojektet var ett utredningsuppdrag om kommunikation mellan myndigheter och medborgare. Genom det kom jag i kontakt med klarspråksarbetet i Sverige, som jag har fortsatt vara engagerad i. Jag föreläser regelbundet på konferenser om klarspråk och intresserar mig för den förändrade myndighetskommunikationen, där ett slags marknadsdiskurs påverkar myndigheternas traditionellt formella språkbruk. År 2012 gav jag, tillsammans med Hedda Söderlundh och Marie Sörlin, ut boken Myndigheterna har ordet, som fokuserar denna förändringsprocess. För närvarande ägnar jag mig särskilt åt de myndighetstexter som driver ideologi, visionsdokument och policytexter av olika slag. Jag är intresserad dels av hur de hanteras på arbetsplatserna, dels av hur visuella resurser tas i anspråk i den typen av text.

Catharina Nyström Höög