Institutionen för nordiska språk

Månadens forskare: Shidrokh Namei

Min forskning har en psykolingvistisk, en sociolingvistisk och en kontrastiv inriktning.

NameiDen psykolingvistiska inriktningen

I min doktorsavhandling The Bilingual Lexicon from a Developmental Perspective: A Word Association Study of Persian-Swedish Bilinguals (2002) undersökte jag utvecklingen av ordförrådets organisation hos en- och tvåspråkiga informanter i ett ordassociationstest. Studier visar att små barn ger klangassociationer (fonologiska). Vid 3–4 års ålder börjar barn med syntagmatiska associationer (syntaktiska). Senare, vid 7 års ålder, blir associationerna paradig­matis­ka (semantiska). Min studie visar på ett syntagmatisk–paradigmatiskt skifte mellan 6 och 10 års ålder och att, från den åldern och framåt, det mentala lexikonets organisation i både första- och andraspråket är överväldigande paradigmatisk.

Den sociolingvistiska inriktningen

Jag har studerat språkbyte och språkbevarande hos den iranska gruppen i Sverige i min bok Iranians in Sweden: A Study of Language Maintenance and Shift (2012) genom strukturerade intervjuer med barn och vuxna. Resultaten visar på sociokulturella förändringar. Familjerna anstränger sig inte särskilt mycket för att socialisera sina barn i modersmålet och de egna kulturella traditionerna; i stället uppmuntras användningen av svenska språket och svenska traditioner. I denna process bär speciellt mammorna ett större ansvar, eftersom de av hävd har sörjt för barnens socialisation i hemmet. Barnen i sin tur använder svenskan i mycket större utsträckning än modersmålet.

Den kontrastiva inriktningen

Den kontrastivainriktningen av min forskning började mycket tidigt efter att jag flyttade till Sverige 1980 och resulterade i en monografi, Svensk grammatik på persiska (1987). Vid första anblicken kan man tro att det finns ett stort typologiskt avstånd mellan språken. Det stämmer förstås, dock finns det också stora likheter.

Pågående psykolingvistisk forskning

En viktig fråga inom tvåspråkighetsforskning är hur andraspråkets ordförråd hänger ihop med förstaspråkets. Undersökningar visar att den konceptuella länken är starkare för förstaspråket än för andraspråket hos nybörjare av ett andraspråk, medan den lexikala kopplingen är starkare från andraspråket till förstaspråket. Graden av denna asymmetri minskar hos avancerade andraspråksinlärare. Det finns dock andra studier som visar att andraspråkets lexikon delvis är integrerat i förstaspråkets från början. Jag undersöker frågan med särskilt fokus på språkbehärsknings­nivån.