Institutionen för nordiska språk

Månadens forskare: Kerstin Thelander

KerstinVilka språkliga drag i en text bestämmer hur vi uppfattar en litterär karaktär? Är det något hon gör, säger eller tänker, eller är det vad någon annan uttrycker om personen? Med en transitivitetsanalys enligt systemisk funktionell grammatik kan man komma en bit på väg i försöken att finna ett svar på dessa frågor.

Sociolingvistisk variation

1970- och 1980-talets variationsforskning inom sociolingvistiken var utgångspunkt för min avhandling: Politikerspråk i könsperspektiv (1986) där skillnader mellan kvinnligt och manligt tal i Sveriges riksdag behandlas. Avhandlingen, som består av dels en intervjuundersökning, dels en språklig granskning av riksdagens snabbprotokoll och de intervjuade ledamöternas intervjuspråk, visar variation i både åsikter och språk hos de undersökta ledamöterna.

Stilhistoria och pragmatik

Från 2000-talets början har jag arbetat med material från projektet Svensk dramadialog under tre sekler, en dramakorpus från perioden 1725–2000.Jag har inom projektet främst intresserat mig för tilltalsskicket och särskilt de olika användningar som ni har haft som hövlighetspronomen i 2 person singularis. Tilltalsordet ni i 2 person singularis kom på allvar in i dramaspråket under 1700-talet och försvann mot slutet av 1900-talet efter du-reformen. Under den tid ni var som mest frekvent kan pjäsförfattarna signalera status, ålder, grad av bekantskap och känsloinställning hos sina rollfigurer, bara genom valet av tilltalspronomen.

Litterär stilistik och systemisk funktionell grammatik

För närvarande är jag intresserad av hur litterär stilistik kan använda sig av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) vid sidan av den traditionella strukturella analysen. I en uppsats har jag t.ex. diskuterat hur en transitivitetsanalys kan visa olika sidor av en av Jane Austens romankaraktärer.

Jag har tillsammans med två andra forskare också introducerat begrepp från den systemisk-funktionella grammatiken i en studentgrupp där analysen gällde en konstsaga av Selma Lagerlöf, Bortbytingen. Vi kunde konstatera att de studenter som diskuterade texten med hjälp av SFG åstadkom fylligare analyser än den kontrollgrupp som inte fått samma introduktion till SFG.

Kerstin Thelander