Institutionen för nordiska språk

Projektet Svensk dramadialog under tre sekler

Innehåll:

Bakgrund

Svensk dramatik har länge utgjort en nästan vit fläck på den språkvetenskapliga forskningskartan. Med tanke på dramatikens ställning som central, rikt företrädd och under sekler obruten litterär genre har den rönt anmärkningsvärt lite uppmärksamhet inom svensk språkforskning.

Ett studium av dramaspråket har givetvis stort genrehistoriskt intresse, men det erbjuder också en hittills ganska dåligt utnyttjad källa till kunskap om språk och språkutveckling, framför allt talspråk, språksocial variation och naturliga samtalsmönster i skilda situationer. Detta gäller för 1700- och 1800-talet men faktiskt också för 1900-talet när det kommer till mer svårstuderade privata samtalssituationer.

Frågan är om en lyhörd dramatiker med ambitionen att få sin samtidspublik att känna igen sig i det som utspelas på scenen, inte ger en sannare bild av naturlig konversation än rättegångsprotokoll, dagböcker och privata brev – som annars gärna utnyttjas när äldre tiders talspråk ska beskrivas men som alla är fångna i andra genrekonventioner än det lediga samtalets. Å andra sidan får dramadialog förstås aldrig – och allra minst i skriven form – okritiskt betraktas som en direkt reflex av det samtida samtalspråket. Det är alldeles uppenbart att den alltid har passerat en författares konstnärliga temprament och dessutom är underkastad genrespecifika stilmoden som växlat från tid till annan.

Mot denna bakgrund görs med projektet Svensk dramadialog under tre sekler ett försök att dra nytta av framsteg inom discipliner som sociolingvistik, textlingvistik och samtalsanalys för att med metoder och frågeställningar därifrån tillföra såväl den språkhistoriska forskningen som stilistiken och den litterära textanalysen nya perspektiv. Dessa discipliner kan i sin tur få stimulans av att konfronteras med ett nytt material i form av dramatexter.

Projektets syfte

Genom systematiska undersökningar av svenska dramers språk och dialog från 1700-talet fram till idag vill projektet Svensk dramadialog under tre sekler uppfylla två huvudsyften. Det ena är att från språkvetenskaplig utgångspunkt vinna kunskap om det svenska dramat som litterär genre, dvs. att försöka beskriva vad som kännetecknar dramadialog jämfört med å ena sidan andra litterära genrer och å andra sidan autentiska samtal. Dramadialogen har troligen förändrats under perioden och man kan anta att synen på bl.a. realism i talspråksåtergivningen och utnyttjandet av språklig variation för att karakterisera rollfigurerna har växlat under olika perioder och med olika författare samt under intryck av skiftande litterära strömningar. Det andra huvudsyftet är att ge inblickar i det samtida talspråksbruk som dramatiker på skilda sätt har speglat. Här är det i första hand förändringar i samtalsmönster och språksocial differentiering liksom genusförhållanden som projektet vill belysa. En viktig uppgift för projektet är att studera samspelet mellan å ena sidan dramernas dialog och språk och å andra sidan samhälleliga förhållanden, inte minst när nya sociala skikt fått inflytande i samhället och kvinnornas roller förändrats.

Det är av flera skäl motiverat och angeläget att studera svenskt dramaspråk. Utöver att dramatiken och dramadialogen är outforskade områden i svensk språkvetenskap kan projektets undersökningar belysa och ge jämförelsematerial åt beskrivningen av den svenska språkhistorien. Främst sker det genom att det talade språket och därmed olika samtalsmönster fokuseras, något som endast i mindre utsträckning har gjorts i tidigare språkhistorisk forskning, där man huvudsakligen ägnat sig åt offentligt och starkare skriftbaserat språk.

I projektet kan vidare ett genusperspektiv anläggas: dels genom att projektets material är sammansatt så att både kvinnliga och manliga författare ingår, dels genom att dramadialogen erbjuder goda möjligheter att studera hur kvinnans och mannens ställning gestaltar sig och språkligt tar sig uttryck under olika tider.

Projektet kan vid sidan av de stilistiska undersökningarna även bidra till utvecklingen av samtalsanalysens metoder och studiematerial; bl.a. blir det möjligt att studera annars rätt svårfångade samtalsförhållanden som exempelvis gräl, kärlekssituationer och andra emotionellt laddade möten eller konflikter – och detta också i äldre material.

Material

Projektets huvudsakliga empiriska material utgörs av en textkorpus omfattande 45 oavkortade dramer från 1725–2000. Korpusen är optiskt inläst och datorlagrad. Ordlistor, teckenstatistik och radkonkordanser är tillgängliga dels för hela materialet, dels för vart och ett av de sex 25-årsintervall som materialet är indelat i, och dels från varje enskilt drama. Sammanlagt omfattar korpusen drygt 800 000 ord. Kriterier vid urvalet av dramer har bl.a. varit att det i möjligaste mån skulle röra sig om svenska originalpjäser på prosa, dvs. inte översättningar från andra språk och inte vers- eller musikdramer. För 1700-talet har smärre avsteg från dessa principer måst göras. Andra kriterier som styrt urvalet har varit att skådespelen skulle utspelas i samtiden – inte i historisk eller mytisk miljö, att de skulle ha identifierad (och inte anonym) författare och att de någon gång har varit uppförda på scen. Ingen författare har fått representeras av mer än ett skådespel. För en mer ingående beskrivning av dramakorpusen hänvisas till projektets publikationslista (främst Melander Marttala & Strömquist 2001, se även Strömquist 2003).

Publikationer

Projektet ger ut rapportserien Svensk dramadialog, som är en underserie till FUMS rapporter. Rapporterna utges med ojämna intervall. Det mesta som publicerats från projektet har formen av artiklar i konferensvolymer, tidskriftsbidrag och monografier. Även forskare utanför projektet (både i Sverige och utomlands) har publicerat vetenskapliga skrifter som i större eller mindre utsträckning bygger på projektets material. Ett flertal C- och D-uppsatser har också utgått från dramamaterialet. 

Fortsatt dramaforskning i samarbete med Engelska institutionen

På medel från Språkvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet inleddes 2010 ett korpuslingvistiskt samarbetsprojekt mellan Institutionen för nordiska språk och Engelska institutionen. En gemensam korpus av någorlunda representativa svenska och engelska dramatexter från 1700-, 1800- och 1900-talet har upprättats. Varje text har försetts med sociopragmatiska taggar som tillåter sökning av replikväxlingar mellan socialt definierade kategorier av rollfigurer, t.ex. repliker från yngre, manliga personer av lägre socialgrupp riktade till äldre, kvinnliga personer ur medelklass. Avsikten med projektet är dels att möjliggöra historiska jämförelser mellan engelska och svenska samtal såsom dessa avspeglas i samtida skådespel, dels att efter inventering av befintlig programvara utveckla korpuslingvistiska metoder för kontrastiv sociopragmatisk analys av dramadialog. Projektets första del avslutades i maj 2014.