Institutionen för nordiska språk

Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället

>>> Click for project presentation in English! <<<

Projektmedarbetare

Projektgruppen
Från vänster: Theres Bellander, Anna-Malin Karlsson, Mats Landqvist, Ulla Melander Marttala och Zoe Nikolaidou

Aktuellt

Under 2018 slutför vi våra sista delstudier och arbetar också med en arbetar också med en syntes av projektets olika resultat.

En första populärvetenskaplig sammanfattning, skriven av Theres Bellander, finns i Språkrådets bulletin om klarspråk. Läs den här!

Delstudier på gång:

  • om aktivitetsteoretiska perspektiv på villkoren för kunskapsbyggande i olika kontexter
  • om kunskapsframställning i forum
  • om patienters deltagande i konsultationssamtalen
  • om normalitet i interaktion om hjärtfel
  • om rekontextualisering av visuella representationer av hjärtat
  • om hantering av ansvar för information och beslut i konsultatonssamtal
  • om kunskap och erfarenhet i samtal om barns hjärtfel

I september deltar vi i konferensen Applied Linguistics and Professional Practice (ALAPP) i Cardiff, med presentationen Building up knowledge on heart defect at the intersection of institutionalised and self-initiated learning activities.

I november deltar vi i konferensen Nordisco i Århus, Danmark, med en panel: Tillämpad diskursforskning i teori och praktik. I denna har vi två presentationer:

  • Kunskapsintressen i tillämpad språkforskning och medicinsk praktik
  • Ett holistiskt tillvägagångssätt i studier om kunskapande om hälsa. En diskussion om metodiska tillvägagångssätt i projektet Hälsolitteracitet i informationssamhället

Publikationer

Bellander Theres & Landqvist. Mats. 2018: Becoming the expert constructing health knowledge in epistemic communities online. I: Information, Communication & Society, DOI: 10.1080/1369118X.2018.1518474 (fulltext online).

Karlsson, Anna-Malin & Landqvist, Mats. 2018: Gränsöverskridande meningsskapande: Om relevansen hos begrepp som text och sakprosa för förståelsen av hälsokommunikation. I: Sakprosa 10:1. Länk till fulltext.

Landqvist, Mats & Karlsson, Anna-Malin. 2018: "Dom tar emot det, tar tag i det och sen så går man vidare". Semantiskt arbete för gemensamt kunskapsbyggande i konsultationer om medfödda hjärtfel hos foster. I: Språk och interaktion 4:6. S. 145-171. Länk till fulltext.

Bellander, Theres. 2018: Nätet viktigt för föräldrar till barn med hjärtfel. I: Klarspråksbulletinen 2, 2018. Länk till fulltext.

Bellander, Theres, Karlsson, Anna-Malin och Nikolaidou, Zoe. 2018. Blogging as a Health Literacy Practice. Identity construction and knowledge-building in the writing of parents of children with heart defect. I: Hållsten, Stina och Nikolaidiu, Zoe (red.): Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing Linguistic and Cultural Diversities. Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 7. Huddinge: Södertörns högskola. S. 127-152. (Fulltext online.)

Bellander, Theres och Nikolaidou, Zoe. 2017. Building health knowledge online: Parents’ online information searching on congenital heart defects. I: Literacy and Numeracy Studies 25:1. (Fulltext online.)

Melander Marttala, Ulla och Mattsson, Elisabet. 2017. Fackord i samtal och texter om barns hjärtfel. I: Svenskans beskrivning 35. S. 2015-227. Länk till fulltext.

Landqvist, Mats. 2016. Sense and sensibility - online forums as epistemic arenas. In press. Discourse, Context & MediaVolume 13, Part B, September 2016, Pages 98–105.

Bellander, Theres. 2016. Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället – En genreanalys av strukturella och språkliga mönster i bloggar om barn med hjärtfelsdiagnos RASK Internationalt tidsskrift for sprog og kommunikation 43. Syddansk universitet.

Karlsson, Anna-Malin. 2015. När ska man söka vård? Positioner och perspektiv i webbinformation om hjärtfel hos barn. I: Linda Kahlin, Mats Landqvist och Ingela Tykesson (red.): Språk och identitet, Rapport från ASLA:s symposium 2014. Huddinge: Södertörns högskola. S. 77–89.

Karlsson, Anna-Malin, Melander Marttala, Ulla och Mattsson, Elisabet. 2014. “Vi kan inte visa ett normalt hjärta." Kommunikativa praktiker i samband med hjärtfel hos foster. I: Jan Lindström m.fl. (red.): Svenskans beskrivning 33. Helsingfors. S. 193–213.

I samarbete med Heartlinkprojektet

Carlsson, Tommy, Melander Marttala, Ulla, Wadensten, Barbro, Bergman, Gunnar, Axelsson Ove & Mattsson Elisabet. 2017: Quality of Patient Information Websites About Congenital Heart Defects: Mixed-Methods Study of Perspectives Among Individuals with Experience of a Prenatal Diagnosis. I: Interactive Journal of Medical Research;6(2):e15.

Carlsson, Tommy, Melander Marttala, Ulla, Wadensten, Barbro, Bergman, Gunnar & Mattsson, Elisabet. 2016. Involvement of persons with lived experience of a prenatal diagnosis of congenital heart defect: an explorative study to gain insights into perspectives on future research. I: Research Involvement and Engagement (2016) 2:35. DOI 10.1186/s40900-016-0048-5. Länk till fulltext.

Carlsson, Tommy, Landqvist, Mats och Mattsson, Elisabet. 2016. Communication of support and critique in swedish virtual community threads about prenatal diagnoses of fetal anomalies. BMC Pregnancy and Childbirth, 16.

Carlsson Tommy, Bergman Gunnar, Karlsson Anna-Malin, Wadensten Barbro och Mattsson Elisabet. 2016. Experiences of termination of pregnancy for a fetal anomaly: A qualitative study of virtual community messages. Midwifery. 2016;41:54-60.

Carlsson, Tommy, Melander Marttala, Ulla, Mattson, Elisabet och Ringnér, Anders. 2016. Experiences and preferences of care among Swedish immigrants following a prenatal diagnosis of congenital heart defect in the fetus: a qualitative interview study. BMC Pregnancy and Childbirth. 16:130. Länk till fulltext.

Carlsson, Tommy, Bergman, Gunnar, Karlsson, Anna-Malin och Mattson, Elisabet. 2015. Content and Quality of Information Websites About Congenital Heart Defects Following a Prenatal Diagnosis. Interactive Journal of Medical Research. Vol. 4, nr 1, e4- Länk till abstract.

Carlsson, Tommy, Bergman, Gunnar, Melander Marttala, Ulla, Wadensten, Barbro och Mattsson, Elisabet. 2015. Information following a Diagnosis of Congenital Heart Defect: Experiences among Parents to Prenatally Diagnosed Children. PLoS ONE, 10(2), Article ID e0117995. Länk till fulltext.

Studentuppsatser

Melander, Ida. 2016. Diskussionsforum som en kunskapsresurs: Legitimitet och kunskapsbyggande i ett forum för föräldrar med barn som har medfödda hjärtfel (Masteruppsats vid Södertörns högskola)

Jonasson, Moa. 2015. Texter som berör: Engagerande och trovärdighetsskapande strategier i föräldrabloggar om barns hjärtfel (C-uppsats vid Uppsala universitet)

Zart, Milena. 2015. Texter om hjärtebarn: En analys av begriplighet, mottagaranpassning och trovärdighet hos informationstexter om barnhjärtfel (C-uppsats vid Uppsala universitet)

Om projektet

När individer eller deras närstående drabbas av sjukdom vill de oftast veta vad som händer med dem och vad som kan göras för att de ska må bättre. Sjukvården tillhandahåller information via samtal med vårdpersonal och i vissa fall tipsar läkare och sköterskor om texter som rör diagnosen. I dagens samhälle söker dock patienter och anhöriga ofta information på egen hand, inte sällan på nätet, och ställs då inför uppgiften att själva tolka och värdera de budskap de möter.

Forskningsprojektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället uppmärksammar hur gravida och föräldrar till barn med hjärtfelsdiagnos hanterar de budskap som erbjuds i samtal och texter för att utveckla kunskap som de behöver. Lärsituationen är komplex eftersom den involverar många kommunikationsformer, aktörer och perspektiv.

Vi undersöker hur personer upplever kommunikationen med vården, hur de söker och värderar information och hur de utvecklar kunskap om hjärtfelet. Vi är också intresserade av hur de hanterar situationen, t.ex. hur de söker stöd i andras erfarenheter m.m. Vi intervjuar, följer med på vårdbesök, spelar in samtal (om alla parter vill det), analyserar texter och bilder som personerna tar del av eller själva lägger ut på exempelvis sociala medier.

Finansiering

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (2015-2017) och bedrivs vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola.

Läs mer