Institutionen för nordiska språk

Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser (KINSA)

I projektet kartläggs den kommunikativa vardagen för invandrare verksamma i olika arbetslivsmiljöer genom observationer, intervjuer samt analyser av talad och skriven diskurs. Undersökningsmodellen kan beskrivas som ett antal fallstudier, var och en med fokus på en invandrare och dennes närmiljö.

Studien omfattar invandrare - män och kvinnor - verksamma inom sjukhus och större företag. Analysen tar fasta på hur etnisk tillhörighet, kön, makt-underordning, kollegialitet och vänskap konstrueras i den talade och skrivna diskursen. Det interaktiva samspelet analyseras också: vilket kommunikativt utrymme invandraren ges, hur invandrarens inlägg tolkas och bemöts av de andra och hur och var missförstånd uppstår och repareras. Den kommunikativa vardagspraktiken ställs vidare i relation till de olika organisationernas policy i språk- och mångfaldsfrågor.

Finansiering

Vetenskapsrådet.

Undersökningar

  • Huvudundersökning (start 1 juli 2003) vid FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
  • Pilotstudie 2001 vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Forskare
  • Britt-Louise Gunnarsson (projektledare)
  • Helena Andersson
  • Marie Nelson

Projektets uppläggning samt teoretiska och metodologiska förankring

Teoretiskt och metodiskt är studien förankrad i såväl den interaktionella sociolingvistiken som den etnografiskt inriktade kommunikationsforskningen.

Intervjuer och fallstudier

I huvudundersökningen studeras två arbetsmiljöer; ett sjukhus (Andersson 2007, 2009) och ett större företag (Nelson 2007, 2008). I den första fasen intervjuades ett urval invandrare vid de två arbetsplatserna (21 vid sjukhuset, 18 vid företaget). I den andra fasen har fem fallstudier genomförts vid vardera arbetsplats; invandrarna har skuggats under en vecka och data knutna till deras dagliga arbetskommunikationen har samlats in. Resultatredovisningen utgår dels från etnografiska beskrivningar av närmiljön, dels från analyser av den talade och skrivna kommunikationen.

För det första har en etnografisk beskrivning av närmiljön gjorts. Med underlag i intervjuer och observationer har arbetsplatskulturen och arbetsgruppen beskrivits. Vidare har en generell beskrivning av invandraren och dennes kommunikativa vardag gjorts.

För det andra analyseras den talade och skrivna kommunikationen mellan invandraren och andra i olika arbetsplatssituationer. Data knutna till den muntliga kommunikationen har samlats in med hjälp av video- och/eller bandinspelningar. Inspelningarna, i sin helhet eller i valda delar, har transkriberats. Vidare har invandrarens anteckningar, utkast, e-post och andra texter samlats in, såväl sådana som beledsagar den muntliga kommunikationen som den mer fristående textproduktionen. I den mån invandrarens texter varit en del i en textdialog, har även de andras inlägg samlats in. Med hjälp av uppföljningsintervjuer har vi vidare fått en bild av hur invandraren och de andra aktörerna ser på olika kommunikativa händelser som invandraren är indragen i under sin arbetsdag.

Metodologiskt förankras analysen av den skriftliga och muntliga kommunikationen i den interaktionella sociolingvistiken. Konstruktionen av invandrarens arbetsidentitet sker i det interaktiva samspelet med de andra, och diskursens dialogiska karaktär står därför i centrum för analysen. Analysen av invandrarens inlägg i samtalet eller textdialogen ses alltså i relation till vad de andra sagt eller skrivit liksom till vad de svarar. Det övergripande syftet med analyserna är att fånga positiva och negativa kommunikativa mönster inom arbetsgruppen. För denna koppling mellan diskurs, individ och miljö har vi hämtat inspiration såväl från de metoder som använts inom diskursanalysen som inom den etnografiska kommunikationsforskningen.

Arbetsplatserna i sina olika kontextramar

Resultaten av arbetsplatsundersökningarna har också analyseras i relation till den nationella och globala makrokontexten. Arbetsplatspraktiken har ställts i relation till mer övergripande frågor om språkval och organisationskultur. Inom ramen för KINSA-projektet har vidare genomförts en kritisk studie av fem transnationella företags webbsidor. Policydokument, platsannonser och beskrivningar av "lyckade" anställda har analyserats utifrån tanken att de olika organisationernas sociala ansvar innefattar flerspråkighet och multikulturalitet (Gunnarsson, 2006, 2009a, 2009b).

Projektets vetenskapliga och samhälleliga nytta

Det beskrivna projektet ger ny kunskap av olika art. Den valda uppläggningen att närstudera vissa individer – och då dels inkludera såväl den muntliga som den skriftliga kommunikationen, dels beakta såväl själva interaktionen som den sociala kontexten – utgår från en syntes av olika metoder och teorier. Genom att utgå från individens totalkommunikation ger undersökningen ett teoretiskt-metodiskt bidrag till diskurs- och kommunikationsforskningen, som tidigare främst präglats av ett fokus på endera tal eller skrift och där diskursen inte alltid relaterats till sina olika kontextramar.

Den vidare samhällsnyttan av projektet är uppenbar. Resultaten ger värdefulla insikter om vuxna invandrares villkor men också om hur man inom arbetslivet kan närma sig och dra nytta av den resurs som invandrare utgör. Studien bidrar också till kunskap som kan vara till nytta för undervisningsväsendet när man där vill förbereda invandrare och svenskar inför mötet med dagens arbetsliv.