Forskningen vid Institutionen för nordiska språk är framför allt koncentrerad till olika aspekter på det svenska språket, men även våra nordiska grannspråk – danska, norska, isländska och färöiska – hör till det som studeras.

Det svenska språket utforskas från allra äldsta tid och fram till dagens svenska. Inom den historiskt inriktade forskningen är våra tidigaste språkliga minnesmärken, runinskrifterna, ett viktigt område, varvid bl.a. inskrifternas kronologi, enskilda runristare och regional variation har varit några centrala teman. Filologisk forskning har under senare år blivit allt mer framträdande, manifesterat bl.a. genom avhandlingar om lågtyska lån i fornsvenska diplom och om en fornisländsk samlingshandskrift. Även nysvenska texter uppmärksammas i form av studier av en dombok från 1500-talet och en dagbok från 1700-talet.

Dialektologin har traditionellt varit ett viktigt forskningsområde i Uppsala, och studier av svenskans olika dialekter samt hur dessa utvecklas och förändras är fortfarande centrala forskningsfält.

Forskningen om ny- och nusvenskan är mångsidig; historisk lexikografi, brevskrivande på 1800-talet och språkvård under sent 1800-tal är exempel på avhandlingsämnen från senare år. Ett omfattande projekt som under senare år involverat många av institutionens anställda forskare behandlar svensk dramadialog från 1725 till 2000, varigenom litterär stilistik kommit att få en mer framträdande plats än tidigare. Svensk sakprosa, bl.a. lärobokstexter, är ett annat område som uppmärksammats. Elevspråksforskningen är ännu ett aktivt fält, där bl.a. elevers skrivande och gruppdiskussioner studerats under senare tid. En faktor som styrker forskningen inom elevspråksområdet är att institutionen på Skolverkets uppdrag ansvarar för verksamheten med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk. Vidare är talat och skrivet språk hos universitetsstudenter en sfär med pågående forskning. En av dessa studier berör undervisning på engelska vid svenska universitet, och avspeglar därigenom bl.a. ett ökande intresse för språkvård och språkplanering. Svensk grammatik och semantik liksom uttalsvariation är ytterligare exempel på fält som ingår i institutionens forskningsrepertoar.

Inom Seminariet för nordisk namnforskning, en av institutionens två forskningsavdelningar, undersöks alla slag av namn. Eftersom namn bildats sedan urminnes tider och nästan allt omkring människan kan uttryckas genom namngivning, är den kronologiska och ämnesmässiga variationen inom namnforskningen mycket stor. Ortnamnsforskningen har en lång och väletablerad tradition och omfattar en mängd olika företeelser. Namn på post- och järnvägsstationer, urgamla suffixbildningar och sakrala (kultiska) ortnamn är exempel på avhandlingsämnen från senaste tid. Personnamn och andra typer av egennamn är ett annat centralt område. Här studeras t.ex. hur namn har bildats och vilka regionala och sociala skillnader som finns i sådana avseenden. Medeltida och nutida förnamn, smeknamn och släktnamnsskicket i äldre och modern tid är andra exempel på forskningsobjekt.

Vid FUMS, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska, pågår en livaktig forskning inriktad mot såväl tal som skrift. Professionell diskurs inom olika domäner har belysts i en monografi utgiven på ett internationellt förlag. Forskningsområdet, som under senare år omfattat såväl närstudier av interaktion på flerspråkiga arbetsplatser som analyser av kommunikation via internet inom större, internationella organisationer, har lett till en fruktbar koppling mellan sociolingvistiken och den tillämpade språkvetenskapen. Ett nyligen avslutat projekt om invandrares interaktion under arbetsdagen utgår från en bred diskursinriktad analys av tal och skrift i organisationer. Tio fallstudier har genomförts med fokus på andraspråkstalare i olika yrkesposition vid ett sjukhus och ett större teknikföretag. Ett kommunikationsetnografiskt perspektiv har varit centralt också i andra studier. En doktorsavhandling närstuderade sex ungdomars dagliga bruk av tal, skrift och interaktionsmedier i skolan och på fritiden, en annan undersökte när och hur studenter tar till svenska språket på universitetskurser som ges på engelska. Universitetet som språkmiljö gäller också för den CA-inriktade studie som analyserar interaktionen inom seminarier på grundutbildningsnivå. Den nordiska språkgemenskapen har belysts ur olika synvinklar under åren. I ett pågående projekt studeras hur nordbor bosatta i Spanien konstruerar en skandinavisk identitet. Det nordiska perspektivet är också centralt i en doktorsavhandling om språklig anpassning, identitet och attityder hos finlandssvenskar i Stockholmsområdet. Ett annat fokus gäller för det avhandlingsprojekt som handlar om översättning av EU-texter (till svenska) ur ett klarspråksperspektiv. Hur klarspråksarbetet bedrivs i Sverige och vad som blir resultatet har också varit föremål för närmare analyser.