Department of Scandinavian Languages

Fornnordisterna: Idrott och knattleikr i sagorna

Fotbollslandslagets framgångar i vårens EM-turnering i Frankrike gjorde den isländska bollsporten känd i hela världen. Men hur ser bollsportstraditionen ut i ett historiskt perspektiv? På kollokviet Fornnordisterna den 22 september läser och diskuterar vi de äldsta isländska källorna om ämnet. De handlar inte bara om idrottsliga prestationer utan också – som sig bör i isländska sagor – om dråp, mord och hämnd.

Om bollspelskollokviet

Tid och plats: 22 september 2016 kl. 16.15-18 i ENG 16-2041 (Stora seminarierummet på Institutionen för nordiska språk)

Ämne: Idrott och knattleikr (’bollspel’) i sagorna med utgångspunkt bl.a. i Egils saga, Grettis saga, Gísla saga, Eyrbyggja saga och Vápnfirðinga saga.

Inledare: Veturliði Óskarsson med hjälp av andra sago- och sportintresserade.

Arbetsmaterial:

Abstrakt

Bollspel, eller ”knattleikr” nämns ofta i de isländska sagorna. Det är svårt att veta exakt hur knattleikr spelades och vilka regler som gällde, men i sin avhandling om idrott i forntiden (”Nordboernes legemlige uddannelse i oldtiden“, 1905 på isländska 1908 och 2:a uppl. 1950) beskriver dr. Björn Bjarnason frá Viðfirði (1950: 179) spelet som en kamp mellan två män som spelade mot varandra, A1 mot A2, B1 mot B2 etc.

En av spelarna hade en boll (troligen en ganska hård sådan, mjuka bollar kom troligen först senare) och en annan hade ett bollträ (knatttré) eller klubba. Antagligen spelade två spelare åt gången, och de valdes utifrån storlek och styrka, dvs. de skulle vara ungefär lika stora, lika gamla och lika starka, menar man. Den som har bollträet börjar med bollen, och blir sedan någon slags försvarare i spelet medan den andra är en anfallsspelare. Spelet äger rum på slät mark, eller på is vilket troligen var det bästa. Spelarna slår bollen, griper den, kastar den eller sparkar den framför sig – ofta försöker de träffa motståndaren hårt. Det är tydligt att förutom detta förekommer brottning och rena slagsmål i spelet, eftersom den som är starkast anses vara bäst. Och män blir arga! Målet är att ta bollen över motståndarens mållinje.

Detta är en ganska extrem idrott och många spelare får större eller mindre skador under spelets gång – vissa dör! Någonstans har vi sett det fornisländska bollspelet beskrivet som en blandning av baseboll och hockey, men dessa sportgrenar får visst anses vara lite oskyldigare ...

Det finns många exempel på bollspel i forna texter, bl.a. i de texter som kommer att diskuteras på Fornnordisternas möte 22 september, dvs. Egils saga, Grettis saga, Eyrbyggja saga, Gísla saga, Vápnfirðinga saga, Víglundar saga, Harðar saga ok Hólmverja, Þórðar saga hreðu, Gull-Þóris saga och Hallfreðar saga vandræðaskálds. Texterna kan laddas ned här, både på originalspråket och i svensk översättning.

Andra sagor som omtalar bollspel är bl.a. fornaldarsagorna Þorsteins saga Víkingssonar (kap. 10), Göngu-Hrólfs saga (kap. 11) och Hálfdanar saga Eysteinssonar (kap. 7 och 8). I Bósa saga ok Herrauðs omtalas dessutom ”soppleikr” (kap. 3).

Det som intresserar oss kanske lika mycket som spelet och spelets regler är att bollspel nästan alltid förebådar större och mer dramatiska händelser som innehåller dråp och mord.

Orden som används för att beskriva bollspel är knattleikr ’bollspel’, knöttr ’boll’, knattgildra, knatttré, knattdrepa, samtliga i betydelsen ’bollträd’, böllr ’boll’ (bl.a. i Gísla saga). I yngre texter förekommer också soppr/svöppr ’boll’ och soppleikr ’bollspel’ (soppr är besläktat med ordet ”svamp” och betecknar troligen en mjukare boll). Fortfarande används ordet knöttur i nyisländskan, dock mest i mer formellt språk och i namn på fotbollslag (knattspyrnufélag). Även knattleikur ser man i bland i annonser. Oftast talar man dock idag om bolti som är lånord från 1800-talet med ursprung i danskan bold. Ordet förekommer också i sammansättningar som fótbolti ’fotboll’ och fótboltaleikur ’fotbollsmatch’. Ordet soppr finns fortfarande i sammansättningen leiksoppur i nyisländskan i en överförd betydelse ’lekboll, leksak’ (om människor).