Department of Scandinavian Languages

Månadens forskare: Solveig Malmsten

SolveigJag bedriver forskning om färöiska, nordiska språk och grammatisk förändring. Varför just färöiska? Färöiska är visserligen det minsta nordiska språket med sina högst 70 000 talare. Men just för studier i språkförändring är färöiskan oerhört intressant.

Färöiskan intar en mellanposition mellan den konservativa isländskan och de historiskt mera innovativa skandinaviska språken. Flera gängse teorier förutsätter att mekanismerna bakom språklig förändring är de samma i besläktade språk; bara förändringstakten varierar. Då borde dagens färingar ändra exempelvis sin grammatik enligt samma linjer som medeltidens svenskar.

I min avhandling testar jag förutsägelsen på ett fall av grammatisk variation i dagens färöiska. Jag granskar frekvensen av kasuset dativ och dess olika funktioner i examensuppsatser från det färöiska gymnasiet under perioden 1940–1999. Bilden som framträder i färöiska ungdomars skriftbruk jämförs med kända förändringar i andra varieteter av nordiska språk.

Studien bekräftar att det pågår en förändring i bruket av dativ i modern färöiska och att det finns vissa paralleller mellan dessa tendenser och historiska förändringar på norskt och svenskt område. Men överensstämmelsen är långt ifrån total: Tvärtemot tidigare hypoteser ökar snarast dativens frekvens och antal användningsområden.

Resultatet understryker att grammatisk förändring knappast kan förklaras helt systeminternt, utan att språksociologiska faktorer också måste beaktas. För färöiskans del har det rimligen varit avgörande att språket under 1900-talet har etablerats som skriftspråk och blivit samhällsbärande, tack vare en mycket aktiv och puristisk språkplanering. I och med att dativ kan uppfattas som ett konservativt drag används formen flitigast och mest normenligt i tidsperioder och i genrer som präglas av ett puristiskt ideal. Dativ i färöiskan tycks alltså, inte minst bland ungdomar, vara på väg att få nytt liv som en markör för hög och formell stil.

Min forskning visar värdet av att studera variation i autentiskt språkbruk som komplement till övergripande teorier. Språkförändring visar sig då vara ett mycket komplext fenomen – där även små språk kan ge synnerligen relevant information.

Solveig Malmsten