Department of Scandinavian Languages

Augusti 2012: Lina Nyroos

LinaDen 27 april 2012 disputerade jag på en avhandling med titeln The Social Organization of Institutional Norms. Interactional Management of Knowledge, Entitlement and Stance. Avhandlingens delstudier belyser på olika sätt hur institutionella normer förhandlas genom samtal. Den utgör därmed ett bidrag till den moderna samtalsforskningen, vilken betraktar språk som social handling, eller: vad gör vi egentligen när vi pratar med varandra?

Den sociala sidan av språket

Redan som student stod det klart för mig att det var den etnometodologiska samtalsforskningen jag ville jobba med. Inom den ägnar man sig åt mikroanalys av samtal för att förstå hur vi människor skapar samförstånd. Det är ytterst sällan människor samtalar och bara utbyter information. Möjligen kan militära anrop över radio vara ett exempel på informationsutbyte renskrapat från ”social anpassning”, men är detta då samtal? Snarare ägnar sig alla samtalsdeltagare åt att (oftast omedvetet) anpassa yttrandena så att de passar – och samtidigt formar – den kontext i vilken de yttras. Det här innebär att alla yttranden blottlägger förväntningar – eller normer: vad är passande, opassande; ”rätt” och ”fel” i just den situationen?

En god medarbetare tål stress

I avhandlingens delstudie IV (Nyroos & Sandlund, antagen för publicering) undersöks hur chef och medarbetare på ett medelstort företag talar om upplevd stress under medarbetarsamtal. I exemplen visas hur en rådande norm om en stresstålig medarbetare befästs. Stress tas upp, men omtalas företrädesvis som en prestationshöjare som till exempel ger upphov till adrenalin och i förlängningen effektivitet. I det enda exemplet där stress tas upp som något besvärligt för medarbetaren, spåras omedelbart roten till stressen till medarbetarens hem. Arbetsplatsen bär därmed inte skuld till den här sortens stress, som enligt rådande institutionella norm inte är ”godkänd”.

Samtalsforskning i undervisningen

I undervisningen brukar autentiska samtal vara ett välkommet inslag. Genom att använda sig av verkliga exempel kan man å ena sidan demonstrera hur komplext och ”rörigt” talat språk är, å andra sidan bena ut mönster och återkommande drag. Att vi förstår varandra så mycket som vi gör bevisar vilken komplex kompetens vi som samtalsdeltagare besitter.

Lina Nyroos