Namnforskningen är en gren av språkvetenskapen, och namn undersöks med språkvetenskapliga metoder. Namnforskningen har samtidigt nära kontakt med icke-språkvetenskapliga discipliner inom främst det historiska och samhällsvetenskapliga området.

Historia och religionshistoria är av stor vikt för namnforskningen. Andra vetenskaper som kan nämnas är antropologi och sociologi. Viktiga grannvetenskaper till ortnamnsforskningen är arkeologi och kulturgeografi. För forskningen om ortnamn och övriga namn är etnologi och agrarhistoria betydelsefulla, för personnamnsforskningen personhistoria och genealogi.

Namnforskning kan t.ex. bestå i att

• förklara vad ett namn betyder, t.ex. Härnösand, Lidingö, Orust, Skara, Tåkern och Astrid, Gunnar, Oskar, Sigrid

• klarlägga hur gamla vissa namn är, vilken utbredning de har, var de äldst uppkommit, vilka kulturströmmar de följt, vilka motsvarigheter de kan ha i Norden och övriga världen

• beskriva olika sätt att bilda namn och klarlägga olika sociala och semantiska mönster i namngivningen

• klarlägga vad namn berättar om människor och sociala förhållanden, deras odling och förehavanden, om röjning, jordbruk, bebyggelser, samfärdsel, administration, hednisk kult m.m. och vad namn berättar om landskapet i äldre tid