Månadens forskare
Månadens forskare
Under vinjetten "Månadens forskare" presenterar institutionens medarbetare sin pågående forskning.
Yvonne Hallesson
Min forskning ligger inom det didaktiska fältet och handlar om literacy i en skolkontext.
Maria Westman
Min forskning handlar om literacy och språk som potential för meningsskapande och lärande.
Oliver Blomqvist
Språkkontakt och språkhistoria är nyckelorden i min forskning.
Agnieszka Backman
Jag har i min avhandling Handskriftens materialitet forskat på en medeltida, fornsvensk samlingshandskrift.
Margareta Svahn
Hur ser de dialektala varieteterna ut som talas i Sverige på 2010-talet?
Ellen Bijvoet
Ligger det en individ i fatet att tala med ”en klang av förorten”, men inte att ha ”en klang av innerstadsstockholmska”?
Ulla Stroh-Wollin
På vikingatiden kunde man inte 'steka fisken'.
Ulla Stroh-Wollin, månadens forskare december 2016–januari 2017
Jannie Teinler
I min avhandling har jag undersökt hur man i ett standardspråksnära dialektområde förhåller sig till dialekt och standardspråk.
Tiina Pitkäjärvi
I min forskning utnyttjar jag tvärvetenskapliga perspektiv för att studera sociala företeelser.
Carin Östman
Min forskning handlar om språket i skönlitteratur.
Eva Östlund-Stjärnegårdh
Svenskämnet i skolan och särskilt skrivandet har hela tiden varit mitt fokus.
Alexandra Petrulevich
Ortnamn är språkets äldsta kvarlevor. De utgör därför utomordentligt bra källor för att spåra upp gammal, avbruten språkkontakt.
Adrian Sangfelt
Hur kommer det sig att en svensktalande för ett antal århundraden sedan kunde yttra satser som om du kan inte dörren laga eller om du inte dörren laga kan?
Anna Sahlée
Svenska som andraspråk kan studeras både som språk och ämne. I min avhandling gör jag båda delarna.
Sofia Pereswetoff-Morath
Jag märker att varje nytt försök att tolka en vikingatida inskrift gör mig till en bättre språkhistorisk och textlingvistisk pedagog.
Henrik Williams
Att vara den första som på tusen år inser vad det står på en runsten, det är höjdpunkten i min forskning.
Marcus Axelsson
I min forskning jämför jag tre skandinaviska översättare och deras val av översättningsstrategier.
Anders Widbäck
Mina främsta intressen inom språkvetenskapen är hur vi använder språket för att kommunicera och göra oss förstådda med varandra. Därför har jag i min forskning riktat in mig på paremiologi, det vill säga ordspråksforskning.
Solveig Malmsten
För studier i språkförändring är färöiskan oerhört intressant.
Alessandro Palumbo
Jag intresserar mig för bruket och utvecklingen av runalfabetet i Sverige under medeltiden.
Daniel Wojahn
Att analysera hur språk och makt hänger ihop och även hur språk används för att utmana maktordningar tycker jag är en både samhällsrelevant och spännande forskningsuppgift.
Alva Dahl
Min avhandling handlar om interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner, och visar att interpunktionen är en integrerad del av romanernas stil, berättarteknik och tematik.
Maria Ohlsson
När vi föds är våra hjärnor förprogrammerade för att lära sig vissa saker och utveckla vissa färdigheter, som till exempel språk och – tror jag – även humor.
Anne Palmér
Min forskning ryms inom fältet svenska med didaktisk inriktning och behandlar särskilt klassrummets muntlighet, elevers skrivande och bedömning.
Saga Bendegard
I min avhandling har jag undersökt hur villkoren för klarspråksarbetet ser ut inom den institutionella kontext som EU-institutionerna utgör.
Catharina Nyström Höög
Jag intresserar mig för den förändrade myndighetskommunikationen, där ett slags marknadsdiskurs påverkar myndigheternas traditionellt formella språkbruk.
Ulla Melander Marttala
I min forskning har jag på olika sätt studerat kommunikation och samtal tillsammans med språksocial variation och förändring. Jag är involverad i studier kring medicinsk kommunikation och hälsolitteracitet.
Malin Löfström
I mitt avhandlingsarbete gör jag en djupundersökning av ett intervjumaterial där elva finlandssvenskar som flyttat till Stockholm intervjuas av en stockholmsk intervjuare.
Aili Lundmark
I en föränderlig tid då enorma mängder text ständigt produceras, revideras och kasseras är det fascinerande att vissa texter behåller sin ställning från generation till generation. Många av Elsa Beskows (1874–1953) berättelser har denna status.
Mathias Strandberg
När vi frågar oss varför språket ser ut eller beter sig på ett visst sätt i dag står svaret ofta att finna i språkhistorien.
Jonathan Adams
Nu arbejder jeg med fremstillingen af muslimer og jøder i danske og svenske tekster fra middelalderen. Et emne, der ikke er helt uaktuelt i vores verden i dag.
Elin Pihl
Inte sällan innehåller våra ortnamn ord som var i bruk för över tusen år sedan. Vi kan i namnen se vilket språk eller vilken stil de samtida människorna attraheras av.
Annika Bergström
Jag tycker att det är spännande hur språket berättar om oss människor, och hur språket också formar våra tolkningar av världen.
Lennart Larsson
Och upphovsmännens normer och föreställningar rör ju inte bara språket: varje ordbok är en produkt av sin tid och tillkomstmiljö och präglad av dess syn på världen och människan.
Staffan Nyström
Hur skiljer sig namnforskarens, namnplanerarens och namnbrukarens syn på och relation till namnen – om den gör det?
Mikael Kalm
Man skulle kunna sammanfatta mina forskningsintressen i två mycket övergripande frågor: varför förändras ett språks grammatik och hur går det till?
Lise Horneman Hansen
Og hvordan gør vi når vi forsøger at forstå sprog eller dialekter som er anderledes end vores eget sprog uden at være et fremmedsprog?
Karin Hagren Idevall
Det mest intressanta är att studera det som inte sägs rakt ut, det som finns dolt och förgivettaget i de språkliga framställningarna.
Karin Hagren Idevall, månadens forskare juli och augusti 2013
Maja Bäckvall
Materialet är så spännande att jag ibland undrar varför inte alla forskar på det: man får ju arbeta med texter och föremål som är just dem som riktiga människor på till exempel 1300- eller 1000-talet läste, såg och kände på.
Barbro Hagberg-Persson
Mitt huvudsakliga forskningsintresse rör barns språkutveckling, speciellt barns tvåspråkighetsutveckling.
Staffan Fridell
Till exempel var jag med i den forskargrupp som kunde identifiera platsen för slaget vid Gestilren 1210 som byn Gästre i Uppland.
Kerstin Thelander
Vilka språkliga drag i en text bestämmer hur vi uppfattar en litterär karaktär? Är det något hon gör, säger eller tänker, eller är det vad någon annan uttrycker om personen?
Shidrokh Namei
En viktig fråga inom tvåspråkighetsforskning är hur andraspråkets ordförråd hänger ihop med förstaspråkets. Jag undersöker frågan med särskilt fokus på språkbehärskningsnivån.
David Håkansson
Genom att studera språkförändringar med moderna metoder och utifrån nya teoretiska infallsvinklar kan vi förhoppningsvis föra vårt kunskapsarv vidare samtidigt som vi bidrar med nytt vetande.
Erik Falk
I fall av ärekränkningsbrott utvecklar sig protokollsnotiserna till formidabla diskussionsforum om förolämpningar och förtal.
Veturlidi Oskarsson
Det är brytningsfältet mellan dessa tre fält som intresserar mig mest, den yttre påverkan, standardisering av språket och språkpolitikens betydelse för identiteten – allt detta speciellt i ett isländskt sammanhang.
Björn Melander
Språket är något som nästan alla människor har åsikter om. Det är en av många saker som gör det så spännande att vara språkforskare.
Mats Thelander
Att det är väl så intressant att studera hur folk uttrycker sig som vad de säger eller skriver, det har jag länge tyckt.
Lina Nyroos
Alla yttranden blottlägger förväntningar – eller normer: vad är passande, opassande; ”rätt” och ”fel” i just den situationen?
Ulla Börestam
Det är definitivt för tidigt att räkna ut den nordiska grannspråksförståelsen.
Lotta Busing
I en pedagogs perspektiv är det intressant hur människor kan skaffas tillträde till skriftkultur.
Anna-Malin Karlsson
Den 1 april börjar jag som professor i svenska med inriktning mot sociolingvistik. Det måste vara den absolut roligaste inriktning man kan ha! Som jag ser det är det sociala samspelet mellan människor hela grunden för språket.
Gustav Bockgård
I min forskning betraktar jag språkliga yttranden som en sorts sociala verktyg som samtalsdeltagarna utnyttjar för att lösa praktiska uppgifter de ställs inför i sina dagliga liv.
Britt-Louise Gunnarsson
Hur sammanfattar man trettio års forskning på ett kortfattat sätt?
Marco Bianchi
"En runsten säger mer än tusen runor." Så börjar min doktorsavhandling från 2010. Detta har varit, och är fortfarande, något av ett valspråk som präglar min forskning om runstenar och historisk kommunikation.
Görel Bergman-Claeson
Mitt intresse för språket som maktfaktor utgör grunden för min forskning.
Theres Bellander
Jag är intresserad av samtidens svenska och av hur individer använder tal och skrift i vardagen.