Månadens forskare: Lotta Busing
Våra studenters introduktion till vetenskapligt skrivande vid lärosäten idag kan uppvisa likheter med anpassning till textkrav inom häradsrätten på 1500-talet. Som jag ser det handlar båda situationerna om förståelse för textmönster och texters sociala krav.
Häradsrättens textbruk i folkligt perspektiv
I min licentiatuppsats från 2009 undersökte jag det folkliga textbruket i en häradsrätt på 1500-talet via Dalarnas äldsta dombok. Det intressanta som domboksprotokollen kan återge är konkreta situationer då vanligt folk åberopar medhavda dokument i rättegångsförhandlingar. Texterna som personerna stödjer sig på är vittnesbrev, köpebrev och andra ekonomiska dokument. De flesta av protokollens 273 brevbrukare använde sina texter på rättsligt tillfredsställande sätt medan andra inte handlade enligt korrekt mönster eller använde fel typ av texter i sina åtaganden.
Studenters verktyg för utveckling av textbruk
I en pedagogs perspektiv är det intressant hur människor kan skaffas tillträde till skriftkultur. Jag slås av detta då jag handleder inom Språkverkstadens verksamhet och på Behörighetsgivande utbildning i svenska.
I 1500-talets häradsrätt var textbruket främst en del av den rättsliga ritualen och man kan tänka sig att regler och krav på själva texterna förblev dunkla. På liknande sätt är det för nutidens ovana skribenter en utmaning att genomskåda förväntningar på deras akademiska skrivande. Det uppstår konsekvenser för studenter som t.ex. misslyckas att tillfredsställande åstadkomma referat av tidigare forskning, presentera sin ståndpunkt gentemot källorna och ange källreferenser. Förståelsen för sociala krav kring vetenskapliga texter och textbruk är centralt för inskolningen och agerandet i den vetenskapliga skriftkulturen.I den mån studenterna får konkreta förebilder fungerar dessa som stöd för utvecklingen av deras strategier att vetenskapligt etablera sin egen åsikt i skrift.