Månadens forskare: Lennart Larsson
Under 1980-talet var jag svensk lektor vid Jagiellonska universitetet i Kraków, och när jag sedan doktorerade var det ytterst den erfarenheten som ledde mig till mitt avhandlingsämne: den svenska vokabulären i en tysk-svensk-polsk-lettisk ordbok utgiven i Riga 1705.
Min senare forskning har till största delen följt de stigar som utstakades där: den har handlat dels om de spår polskan avsatt i svenskan i äldre tider, dels och framför allt om lexikologi och lexikografi, alltså ord och ordböcker. (Att jag sedan ett tiotal år tillbaka också arbetar som redaktör på Svenska Akademiens ordbok har förstås ytterligare bidragit till mitt intresse för dessa ämnen).
Varför då forska om ordböcker? Ett svar är att de är viktiga källor till vår kunskap om språket: en samtidsspråklig ordbok speglar ju i idealfallet ordförrådet som det ser ut vid den tidpunkt när ordboken ges ut. Men i verkligheten är det förstås långtifrån så enkelt. Här finns gott om komplikationer – och det är inte minst dessa som gör ämnet så intressant.
En komplikation rör motsättningen mellan deskriptivt och normativt: i vilken mån redovisar ordboken språkbruket som det är och i vilken mån bruket som det bör vara enligt dess upphovsmän (ända in i vår tid var ordboksarbete nästan uteslutande en syssla för män)? Och upphovsmännens normer och föreställningar rör ju inte bara språket: varje ordbok är en produkt av sin tid och tillkomstmiljö och präglad av dess syn på världen och människan.
En annan komplikation är att så gott som alla ordböcker tillkommer efter mönster av andra ordböcker. Så vilka är dessa mönster? Intressant är inte minst att följa en ordbok genom dess olika upplagor och omarbetningar: Vad förändras och vad förändras inte? Och varför? Eller varför inte? Man får inte heller glömma bort de materiella villkor som varje ordbok är underkastad. I de allra flesta fall är ordböckerna kommersiella produkter, varor som ska saluföras på en marknad och ge ekonomiskt utbyte, något som självklart också får betydelse för deras gestaltning. En viktig faktor i äldre tider är likaså tryckeriets inflytande: inte bara sådant som sättarens språkliga preferenser utan också till exempel tillgången på typer och papper kan påverka den språkliga utformningen.