Månadens forskare: Eva Östlund-Stjärnegårdh
Svenskämnet i skolan och särskilt skrivandet har hela tiden varit mitt fokus.
När jag disputerat 2002 med avhandlingen Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter ingick jag i en grupp lärarutbildare och forskare från olika lärosäten som startade nätverket Svenska med didaktisk inriktning. Detta nätverk har sedermera vuxit sig starkt med etablerade konferenser och publikationer.
Avhandlingen grundades i mina erfarenheter som svensklärare på gymnasiet och de frågor som ett nytt betygssystem gav upphov till. Att bedöma en elevtext med Godkänd eller Icke godkänd var en grannlaga uppgift för svensklärare. Undersökningen visade att svensklärare gjorde en helhetsbedömning, i vilken det ingick bedömning av innehåll, genre och språk. Resultaten kunde jämföras med t.ex. Hultman & Westmans Gymnasistsvenska och Larssons Skrivförmåga. En motsvarande undersökning skulle kunna göras idag i det nu gällande betygssystemet med specifika kunskapskrav, där skillnaden mellan E och F motsvarar G/IG.
I mitt arbete med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk, först som provkonstruktör och sedan som projektledare, har jag initierat forskning och uppföljningsstudier samt själv fortsatt med elevtextundersökningar. Det didaktiska fältet är tvärvetenskapligt med anknytning till litteraturvetenskap, läroplansstudier, psykometri och annan testteori. Som exempel kan nämnas min studie av hur gymnasieelever använder sig av de texter de läser inför provskrivandet – Att läsa och sedan skriva (2012), där Langers begrepp litterära föreställningsvärldar används för att beskriva de faser elevernas läsning inför en skrivuppgift kan inordnas i.
Lärarstudenter och verksamma lärare har med intresse tagit del av forskningen runt nationella prov och elevers skrivande. Detta gäller också handboken Bedömning av elevtext – enligt Lgr11 och Lgy11 (2015, andra versionen) som jag skrivit tillsammans med Anne Palmér.