Runrön

Runologiska bidrag utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet

Hittills utgivna volymer i serien

25. Marold, Edith und Christiane Zimmermann: Studien zur runischen Graphematik: Methodische Ansätze und digitale Umsetzung. 2022.

24. MacLeod, Mindy, Marco Bianchi, and Henrik Williams: Reading Runes. Proceedings of the Eighth International Symposium on Runes and Runic Inscriptions, Nyköping, Sweden, 2–6 September 2014. 2021.

23. Alessandro Palumbo: Skriftsystem i förändring: En grafematisk studie av de svenska medeltida runinskrifterna. 2020.

22. Michael P. Barnes: The Runic Inscriptions of the Isle of Man. Based on a manuscript by R.I. Page, and with contributions by James E. Knirk, K. Jonas Nordby, Henrik Williams and Sir David Wilson. 2019.

  • Boken kan beställas i nätbokhandeln.

21:2. Sofia Pereswetoff-Morath: Korpuskatalog till Viking-Age Runic Plates. Readings and Interpretations. 2019.

21. Sofia Pereswetoff-Morath: Viking-Age Runic Plates. Readings and Interpretations. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 155; Runrön 21). 2019.

20. Marco Bianchi: Runor som resurs. Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland. 2010. Mit einer deutschen Zusammenfassung: Runen als Ressource. Wikingerzeitliche Schriftkultur in Uppland und Södermanland.

19. Michael P. Barnes and R. I. Page: The Scandinavian Runic Inscriptions of Britain. 2006.

18. Blandade runstudier 3. With summaries in English. 2004.

17. Patrik Larsson: Yrrunan. Användning och ljudvärde i nordiska runinskrifter. With a summary in English: The ýr-rune. Use and phonetic value in Scandinavian runic inscriptions. 2002.

16. Thorgunn Snædal: Medan världen vakar.Studier i de gotländska runinskrifternas språk och kronologi. With a summary in English: While the world wakes. Studies in the language and chronology of the runic inscriptions of Gotland. 2002.

15. Mindy MacLeod: Bind-Runes. An Investigation of Ligatures in Runic Epigraphy. 2002.

14. David N. Parsons: Recasting the Runes. The Reform of the Anglo-Saxon Futhorc. 1999.

13. Per Stille: Runstenar och runristare i det vikingatida Fjädrundaland. En studie i attribuering. Deutsche Zusammenfassung: Runensteine und Runenritzer im wikingerzeitlichen Fjädrundaland. Eine Studie in Attribuierung. 1999.

12. Marit Åhlén: Runristaren Öpir. En monografi. With a summary in English: The rune-master Öpir. A monograph. 1997.

11. Blandade runstudier 2.With summaries in English. 1997.

10. Frank Hübler: Schwedische Runendichtung der Wikingerzeit, 1996.

9. Proceedings of the Third International Symposium on Runes and Runic Inscriptions, Grindaheim, Norway, 8-12 August 1990. Ed. by James E. Knirk. 1994.

8. Michael P. Barnes: The runic inscriptions of Maeshowe, Orkney. 1994.

7. Rune Palm: Runor och regionalitet. Studier av variation i de nordiska minnesinskrifterna. With a summary in English: Runes and regionality. Studies of variation in the Scandinavian commemorative inscriptions. 1992.

6. Blandade runstudier 1. With English summaries. 1992.

5. Jan Axelson: Mellansvenska runristare. Förteckning över signerade och attribuerade inskrifter. 1993.

4. Svante Lagman: De stungna runorna. Användning och ljudvärden i runsvenska steninskrifter. Deutsche Zuzammenfassung: Die punktierten Runen. Gebrauch und Lautwerte in runenschwedischen Steininschriften. 1990. Nytryck 1992.

3. Henrik Williams: Åsrunan. Användning och ljudvärde i runsvenska steninskrifter. With a summary: The os-rune. Use and phonetic value in Rune-Swedish inscriptions on stone. 1990.

2. Lena Peterson: Svenskt runordsregister. 1989. Andra, reviderade uppl. 1994. Tredje, reviderade upplagan, 2006.

  • Fulltext (finns endast som digital publikation).

1. Projektet De vikingatida runinskrifternas kronologi. En presentation och några forskningsresultat. 1989.

Runrön i DiVA

Senast uppdaterad: 2022-12-29