Två nya professorer i rampljuset
2020-05-19
Natalia Ganuza är docent i tvåspråkighet och universitetslektor i svenska som andraspråk och Lasse Mårtensson är lektor och forskare.
Berätta om din bakgrund Natalia
– Den röda tråden i min forskning, skulle jag säga är flerspråkighet, utbildning och sociolingvistik. Jag disputerade 2008 i ämnet tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Huvudfokus för min avhandling var språklig variation i svenskan hos gymnasieungdomar i flerspråkiga storstadsområden.
Senare har jag även intresserat mig för de särskilda etiska och metodologiska svårigheter som kan uppstå när man som forskare undersöker marginaliserade individer och marginaliserade språkbruk.
Ett annat centralt forskningsintresse är flerspråkighet och utbildning, exempelvis med studier om så kallad modersmålsundervisning. Jag har tillsammans med kollegor skrivit om modersmålsundervisningens framväxt och utveckling, dess organisatoriska ramar, vilken roll den spelar för de elever som väljer att läsa ämnet i grundskolan och lärares och elevers föreställningar om ämnet modersmål.
Berätta om ditt pågående projekt
– Nyligen inledde jag tillsammans med Maria Rydell (Stockholms universitet) ett projekt som anlägger ett sociolingvistiskt perspektiv på samtida svensk skönlitteratur. Den litteratur som undersöks skildrar flerspråkiga och migrationsrelaterade erfarenheter. De skönlitterära exemplen används för att synliggöra och diskutera dominerande ideologier om språk och deras talare. Vi belyser också hur författarna väljer att skildra och gestalta subjektiva erfarenheter av flerspråkighet och kroppsliga och känslomässiga förnimmelser i samband med dessa upplevelser.
Berätta om din bakgrund Lasse
– Mitt intresse ligger på de nordiska språken under medeltiden. Framför allt är jag intresserad av de texter som producerades då, hur de tillkom och hur de därefter traderades och skrevs av. Inom detta område är mitt intresse brett, avseende såväl material som vetenskapliga frågeställningar.
Berätta om ditt pågående projekt
– Det heter "Nya ögon på Sveriges medeltida skrivare" och där möts medeltida brev och handskrifter med modern datavetenskap i form av digital bildanalys, maskininlärning och datorlingvistik.
Modern teknik används för att analysera och kartlägga skrivarnas skrift, dvs. hur de utformade sina skrivtecken, medan metoder från datorlingvistiken används för att analysera den språkliga utformningen hos den text de producerade.
Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond (NHS14-2068:1) och är en del av ett större samarbete mellan Institutionen nordiska språk, Institutionen för lingvistik och filologi (datorlingvistik) och Institutionen för informationsteologi (bildanalys) vid Uppsala universitet, som kallas From Quill to Bytes (Q2B).