Högre seminarium: Nathan Young

  • Datum: –16.00
  • Plats: Engelska parken 16-2041
  • Föreläsare: Nathan Young, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet
  • Arrangör: Institutionen för nordiska språk
  • Kontaktperson: Natalia Ganuza
  • Seminarium

Talrytmens sociala och stilistiska variation i Stockholm

Talrytmens sociala och stilistiska variation i Stockholm

Denna studie visar att talrytm är socialt stratifierad i vardagsspråket hos vuxna män i Stockholm. Stockholm är hemvist för Europas ”första” multietnolekt (rinkebysvenska, Kotsinas, 1988). Forskare har beskrivit varietetens prosodi som ”staccato” och ”stötig” men det saknas fortfarande en grundlig utredning av talrytm för alla stockholmska varieteter, inte minst för multietnolekten.

Studiens material består av ljudinspelningar med 36 stockholmska män från ett stratifierat urval av sociala klasser och etniciteter. Tre talstilar spelades in för att fånga ett formalitetskontinuum. Talrytmen mäts med nPVIV-algoritmen (Low, Grabe & Nolan, 2000) och 40.277 vokalkontrastenheter analyserades.

Talrytmen stratifierar åt staccatohållet (låg vokalkontrast) hos den rasifierade arbetarklassen. Talrytmen stratifierar däremot också åt det motsatta hållet (’ickestaccato’ hög vokalkontrast) hos den vitsvenska arbetarklassen. (Över)medelklassen producerar en prosodisk rytm som ligger mittemellan de två arbetarklassernas rytmer.

Den rytmiska variationen hos arbetarklassen är känslig för språkregister. Rytmen i båda arbetarklassernas formella register liknar rytmen i (över)medelklassens vardagliga register. Hos den rasifierade arbetarklassen dämpar yngre talare staccatorytmen i högre grad än äldre talare, vilket tyder på en utveckling från indikator (indicator) till markör (marker) (Labov, 1972, s.179; Nordberg, 2016, s.10). Den vitsvenska arbetarklassen visar en hög stilistisk känslighet, vilket tyder på att den höga vokalkontrasten är mer etablerad och möjligtvis härstammar från södersnack.

Inom den rasifierade arbetarklassen har de som föddes före 1983 en mildare staccatoeffekt än de som föddes efter 1983. Generationsskillnaden sammanfaller med betydande socialhistoriska utvecklingar som alla uppträdde när informanterna var i tonårsåldern.

I alla analyser har yngre talare lägre vokalkontrast än sina äldre motparter – även hos de högre samhällsklasserna. Jag ser det här som en följd av en diffusion av prosodiska kontaktdrag in i stockholmska, där multietnolekten är huvudfaktorn.

Referenser

Kotsinas, U.-B. (1988a). Rinkebysvenska – en dialekt?. I P. Linell, V. Adelswärd, T. Nilsson, & P. Petersson (red.), Svenskans beskrivning 16 (Vol. 1, s. 264–278). Linköping: Tema Kommunikation.

Labov, W. (1972). Sociolinguistic Patterns. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Low, L. E., Grabe, E., & Nolan, F. (2000). Quantitative Characterizations of Speech Rhythm: Syllable-Timing in Singapore English. Language and Speech, 43(4), 377–401.

Nordberg, B. (2016). Talackommodation, språkstruktur och språkförändring. Språk & Stil 26, 5–37.