Grammatikkollokvium. Malin Bylin och Sofia Tingsell, Språkrådet. Den infödda talaren – språkets gräns och nationens

  • Datum: –17.00
  • Plats: Engelska parken 16-2041 (Stora seminarierummet)
  • Föreläsare: Malin Bylin och Sofia Tingsell
  • Arrangör: Institutionen för nordiska språk
  • Kontaktperson: Ulla Stroh-Wollin
  • Seminarium

Vetenskapliga begrepp kan flyttas mellan olika sammanhang och då få nya betydelser. Det här före- draget ägnar vi åt hur den svenska, officiella språkvårdens normering av "korrekt språkbruk" och standard relaterar till nativeness, inföddhet, och följer föreställningen om den svenska (idealiserade) infödda talaren från födelsen i nationalromantiken, till den formella syntaxens och s

Studien anlägger ett idéhistoriskt perspektiv på begreppet infödd talare i studiens material, som utgörs av såväl språkvetenskapliga som normerande texter. Användningen av begreppet jämförs, analyseras och kontextualiseras. Idéhistorisk är även analysen i föredragets fallstudie.

Fallstudien illustrerar relationen mellan föreställningen om den infödda talaren och de gränser som språkvetenskapen (såväl sociolingvistiken som syntaxforskningen), med hjälp av detta begrepp, drar runt språket. V2-strukturen har sedan Diderichsen (1941) haft en framskjuten roll i forskning om såväl skandinavisk som germansk syntax (Brandtler & Håkanson 2017), och har haft stor relevans i andra- språksundervisningen (Abrahamson & Bergman 2005) och andraspråksforskningen, såväl litterärt orienterad (Källström 2010), som sociolingvistiskt orienterad (Freywald et al 2015, Norrby & Håkansson 2018, Kotsinas 1988) och grammatiskt orienterad (Ganuza 2008) forskning. V2-strukturen är också välkänd i alla andraspråksklassrum och V3 har en närmast ikonisk status som indexerare av inlärar- varietet (Källström 2010) eller förortsvarietet (se t.ex. Kotsinas 1988).

Studiens analys visar hur V3-strukturer i 1900-talets vetenskapliga produktion analyserats olika bero- ende på om de produceras av förstaspråkstalare eller andraspråkstalare, och knyter resultatet till svenskans symboliska roll som nationalspråk.