Grammatikkollokvium. Matilda Edgren och Adrian Sangfelt

  • Datum: –17.00
  • Plats: Engelska parken Engelska parken 16-2041 (Stora seminarierummet)
  • Föreläsare: Matilda Edgren och Adrian Sangfelt
  • Arrangör: Institutionen för nordiska språk
  • Kontaktperson: Ulla Stroh-Wollin
  • Föreläsning

17 maj, Norges nationaldag, firar vi med ett grammatikkollokvium i Uppsala!

Matilda Edgren och Adrian Sangfelt kommer då att upprepa sitt föredrag från Svenskans beskrivning, se abstract nedan och i bifogad fil. Presentationen blir möjligen i något utsträckt form, men det blir även tid för diskussion.

Adverb i vardande: Om gränsen mellan prepositionsfraser och adverb i svenska.

Abstract

Det är en central allmänlingvistisk fråga om grammatiska kategorier (t.ex. ordklasser) är tydligt avgrän­sade från varandra, eller om gränserna är vaga och kategorier glider in varandra (se t.ex. Newmeyer 1998:165 ff.). Två kategorier i svenska (och i andra språk) med en potentiellt oskarp gräns är prepositionsfraser och adverb (SAG III: 650). I (1a) nedan är det självklart att adverbialet på den rödmålade bänken är en icke-lexikaliserad PP – tecken på detta är exempelvis att rektionen innehåller ett böjt huvudord och bestämningar. Det är heller ingen tvekan om att adverbialet i morgon (1b) egentligen är ett adverb – förutom kriterierna om böjning och bestämningar finns en avsaknad av kompositionalitet, och adverbialet skrivs lika gärna ihop och reduceras fonetiskt (imorgon/imorn). Adverbialet med flit (1c) är mer svåranalyserat. Hopskrivning förekommer inte, och prepositionen med uppfattas sannolikt som en sådan, men rektionen modifieras inte (*med fliten, #med stor flit).

(1)    a.   Flaskan ligger på den rödmålade bänken.

         b.  Jag kommer tillbaka i morgon.

         c.   Misstaget gjorde hon med flit.

 

I vårt föredrag diskuterar vi strukturella och semantiska kriterier för att skilja prepositionsfraser från adverb, alltså ett slags kriterier för grader av lexikalisering, med utgångspunkt i tidigare studier om lexikaliserade fraser i svenska (Anward & Linell 1976; Ekberg 1989; jfr även Svanlund 2002). Dessutom presenterar vi utdrag från en empirisk undersökning, där vi applicerar kriterierna på autentiska språkdata och försöker reda ut om kriterierna låter sig indelas i en implikationsskala – följer det t.ex. att rektionen inte kan innehålla bestämningar eller böjas, om adverbialet är seman-tiskt icke-kom­positionellt?

Litteratur

Anward, Jan & Linell, Per, 1976: Om lexikaliserade fraser i svenskan. Nysvenska studier 55–56. S. 77– 119. 

Ekberg, L. 1989: Gå till anfall och falla i sömn. En strukturell och funktionell beskrivning av abstrakta övergångsfraser. Lund: Lund University Press.

Newmeyer, Frederick J, 1998: Language Form and Language Function. Cambridge, MA/London: The MIT Press. 

SAG = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik, 1999: Svenska Akademiens grammatik I–IV. Stockholm: Norstedts.

Svanlund, Jan, 2002: Lexikalisering. Språk & Stil 12. NF. S. 7–45.

Skriv ut