Högre seminarium: Josefin Lindgren

  • Datum: –16.00
  • Plats: Engelska parken 16-2041 (Stora seminarierummet)
  • Föreläsare: Josefin Lindgren, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet
  • Arrangör: Institutionen för nordiska språk
  • Kontaktperson: Memet Aktürk
  • Seminarium

"Muntligt berättande och återberättande hos elever i förskoleklass och årskurs 2"

Abstract

Barns muntliga berättande kan undersökas med olika typer av uppgifter. Två frekvent använda uppgifter är bildbaserat berättande samt återberättande med bildstöd. Bildbaserat berättande innebär att barnet tittar på en bildserie som visar ett händelseförlopp och berättar sedan händelseförloppet. Återberättande innebär att barnet först lyssnar på en saga och sedan återberättar den med stöd av bilder. Ett berättelsematerial som möjliggör jämförelser mellan berättande och återberättande med liknande typer av bildbaserade berättelser är Multilingual Assessment Instrument for Narratives (MAIN; Gagarina et al., 2019). MAIN innehåller dessutom standardiserade mått på barnets förmåga att uttrycka berättelsens makrostruktur, dvs. komponenter som utgör centrala delar av innehållet, såsom karaktärers mål, försök att uppnå målet, och resultatet, samt barnets förståelse av dessa komponenter. Materialet möjliggör även analys av förmågan att producera komplexa episoder (dvs. sekvenser av komponenter). Ett antal tidigare studier med MAIN har visat att barn gör bättre ifrån sig på dessa mått när de återberättar än när de berättar (Kuvač Kraljević et al., 2020; Otwinowska et al., 2020; Roch et al., 2016; Wehmeier, 2020), medan andra inte har visat någon skillnad (Kunnari & Välimaa, 2020). Dessa studier kontrollerade dock inte för möjliga skillnader mellan olika bildbaserade berättelser och i de flesta utförde alla deltagare antingen berättande före återberättande eller tvärtom, vilket innebär att ett bättre resultat på återberättande kan bero på en tränings- respektive uttröttningseffekt. Ingen av studierna undersökte svensktalande barn och de flesta fokuserade på barn i förskoleåldern. Föreliggande studie använder därför ett tillvägagångssätt där ordningen på uppgifterna samt vilken bildsekvens som använts för respektive uppgift har balanserats mellan deltagarna. Dessutom undersöks två åldersgrupper av svensktalande barn: elever i förskoleklass (6-åringar, N=38) och årskurs 2 (8-åringar, N=36). I denna presentation visar jag de första resultaten från studien och diskuterar effekter av typ av uppgift (berättande och återberättande), uppgiftsordning och ålder på berättelseförståelse, produktion av makrostruktur samt episodkomplexitet.

 

Referenser

Gagarina, N., Klop, D., Kunnari, S., Tantele, K., Välimaa, T., Bohnacker, U., & Walters, J. (2019). MAIN: Multilingual Assessment Instrument for Narratives – Revised. ZAS Papers in Linguistics, 63, 1–36.

Kunnari, S., & Välimaa, T. (2020). Narrative comprehension in simultaneously bilingual Finnish-Swedish and monolingual Finnish children. In U. Bohnacker & N. Gagarina (Eds.), Developing Narrative Comprehension: Multilingual Assessment Instrument for Narratives (pp. 150–170). John Benjamins.

Kuvač Kraljević, J., Hržica, G., & Vdović Gorup, I. (2020). A Comparative Macrostructural Analysis of Narrative Discourse in Children with Typical Language Development and Children with Developmental Language Disorder. Drustvena Istrazivanja, 29(3), 453–470.

Otwinowska, A., Mieszkowska, K., Białecka-Pikul, M., Opacki, M., & Haman, E. (2020). Retelling a model story improves the narratives of Polish-English bilingual children. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 23(9), 1083–1107.

Roch, M., Florit, E., & Levorato, C. (2016). Narrative competence of Italian–English bilingual children between 5 and 7 years. Applied Psycholinguistics, 37(1), 49–67.

Wehmeier, C. M. (2020). Narrative comprehension and its associations with gender and nonverbal cognitive skills in monolingual and bilingual German preschoolers. In U. Bohnacker & N. Gagarina (Eds.), Developing Narrative Comprehension: Multilingual Assessment Instrument for Narratives (pp. 270–296). John Benjamins.