Månadens forskare: Aili Lundmark

I en föränderlig tid då enorma mängder text ständigt produceras, revideras och kasseras är det fascinerande att vissa texter behåller sin ställning från generation till generation. Många av Elsa Beskows (1874–1953) berättelser har denna status.

Att de fortsätter appellera till läsare och åhörare är ett skäl så gott som något att titta närmare på dem med språkvetenskapliga glasögon. Hur är det språk beskaffat som mött så många uppväxande barn genom åren och som vi aldrig tycks tröttna på? I mitt pågående avhandlingsprojekt vill jag ge ett bidrag till svensk stilhistoria genom att söka svar på följande frågor:

• Vad utmärker Beskows texter då de jämförs med andra texter, exempelvis annan barnlitteratur?

• Hur förhåller sig Beskows texter till dikotomin skriftligt–muntligt?

• Kan den språkliga variationen mellan Beskows texter kopplas till litterär genre och/eller målgruppens ålder?

• Förändrades Beskows stil under det halvsekel hon var verksam som författare?

Undersökningen omfattar ordklassfördelning, en mängd syntaktiska variabler samt läsbarhetsindex och ordvariationsindex. Liksom Lundqvist (1992), Melander (1998) och en rad andra forskare har jag genomfört den grammatiska analysen enligt riktlinjerna i Loman och Jörgensen (1971) och Teleman (1974). Dessutom ingår i studien en klusteranalys som visar hur Beskow-texterna förhåller sig till varandra då flera språkliga variabler sammanvägs. Jag gör även stilanalyser på enskilda texter utifrån modellen i Lagerholm (2008).

Resultaten i min studie visar att det finns en särpräglad beskowsk stil som rymmer åtskilliga talspråksmarkörer. Även om Beskows texter kan vara mycket olika varandra, slår denna talspråkliga stil igenom i samtliga texter, oavsett om de är sagor eller realistiska berättelser, och oavsett om de ingår i bilderböcker för de minsta barnen eller läsa-själv-böcker för de något äldre. Sist men inte minst utvecklades stilen mot ökad talspråklighet under det halvsekel Beskow var verksam som författare.

I studien ingår åtta texter på prosa: Olles skidfärd (1907), Pelles nya kläder (1912), När stora blåbärsberget kom till stan (1919), Farmors första sidenklänning (1922), Solägget (1932), Jon Blunds paraply (1944), Petters och Lottas jul (1947) samt Den sönderslagna mjölkflaskan (1954).

Referenser

Lagerholm, Per, 2008: Stilistik. Lund: Studentlitteratur.

Loman, Bengt & Jörgensen, Nils, 1971: Manual för analys och beskrivning av makrosyntagmer. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, Aina, 1992: Språklig anpassning: Syntaktisk analys av ett barnboksmaterial. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Melander, Björn, 1998: ”Det är Husqvarna”: Om språket i tre upplagor av Läsebok för folkskolan. Svensk sakprosa nr. 17. Lund: Institutionen för nordiska språk.

Teleman, Ulf, 1974: Manual för grammatisk beskrivning av talad och skriven svenska. Lund: Institutionen för nordiska språk.