Månadens forskare: Marcus Axelsson
Att bedriva översättningsvetenskapliga studier där man jämför och diskuterar skillnader mellan källtext och måltext tycker jag alltid är intressant.
Det går ständigt att finna nya och intressanta resultat med denna klassiska analysmetod. I min forskning använder jag mig av just denna metod när jag jämför tre skandinaviska översättare och deras val av översättningsstrategier. Jag intresserar mig för hur dessa översättare tar sig an kulturspecifika element, såsom bland annat titlar, tilltalskonventioner och litterära referenser i översättning av skönlitteratur från franska och engelska. Resultaten visar att översättarna utnyttjar en mängd olika strategier för att översätta dessa element. Ofta måste de använda sin fantasi och kreativitet för att kunna översätta ett kulturspecifikt element. När det franska un chat nommé Grevisse har blivit en kat ved navn pluskvamperfektum på danska är detta ett exempel på denna kreativitet. Man skulle kunna påstå att översättarna ofta utnyttjar ett kreativt svängrum i ett källtextorienterat skandinaviskt system – ett system där normen är att översätta källtextorienterat.
Jag har även intervjuat författarna i ett tidigt skede av avhandlingsarbetet. Jag frågade dem bland annat om deras arbetsprocess, deras strategier och om vad de anser vara den viktigaste prioriteringen när man skall förflytta en text från källspråk till målspråk. Utifrån resultaten från textanalysen och dessa intervjuer diskuterar jag översättarnas handlande med hjälp av några av Bourdieus begrepp.