Seminariet för nordisk namnforskning och dess historia
I Arkivcentrum, ca 800 meter från Engelska parken, ligger Seminariet för nordisk namnforskning (SNN). Där finns ett namnbibliotek, där bedrivs undervisning och där äger högre seminarier i nordisk namnforskning rum. Dess historia sträcker sig nästan 90 år tillbaka i tiden.
Sedan 2008 är Staffan Nyström professor i nordiska språk med inriktning mot namnforskning och är därmed SNN:s föreståndare. Innehavaren av professuren har haft den rollen ända sedan början, det vill säga sedan 1930.
I Arkivcentrum ligger även Namnarkivet, en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen (ISOF). Det är resultatet av en sammanslagning av det tidigare Ortnamnsarkivet i Uppsala och Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn. SNN och Namnarkivet utgör i dag centrumet för svensk namnforskning.
Den 1 juli 1930 fick Jöran Sahlgren en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning efter ett riksdagsbeslut. Med detta grundades också Seminariet för nordisk ortnamnsforskning, som det då hette.
Professuren innebar inte endast traditionellt professorsarbete. Den kombinerades med posten som chef för ortnamnsarkivet, vilken Sahlgren redan innehade sedan arkivets inrättande år 1928. På arkivet förvarades – och förvaras – bland annat upptecknade lokala uttal och excerperade äldre belägg av Sveriges ortnamn.
Sahlgren styrde med makt och myndighet. Han ska ha skämtat om att det för hans personal gällde en minuts uppsägningstid. Men Sahlgrens meriter var omfattade; han var en förnyare av ortnamnsforskningens teori och metodik; år 1913 hade han startat världens första vetenskapliga tidskrift för namnforskning: Namn och bygd. I dag finns en byst av honom att beskåda på SNN (se bild).
Efter Sahlgrens emeritering 1950 omvandlades professuren till en ordinarie i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning. Därmed blev seminariet en del av Institutionen för nordiska språk. År 1960 – då den nästkommande professorn, Ivar Lundahl, emeriterades – skildes arbetet som arkivchef från professuren. Under höstterminen 1960 innehade Lennart Moberg uppdraget. Sedan bytte han till professuren i nordiska språk. Den näste professorn blev Harry Ståhl åren 1963–1971.
Ortnamnsarkivet i Uppsala blev år 1970 en del av myndigheten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA), senare benämnd Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) och i dag Institutet för språk och folkminnen.
Ortnamnsarkivet och Seminariet för nordisk ortnamnsforskning var redan från början skilda institutioner, men eftersom de låg – och alltid har legat – i samma byggnad har skillnaden dem emellan inte alltid varit uppenbar för envar.
Till en början bredrevs verksamheten i ett rum på Carolina rediviva. 1937 gick flytten till Dekanhuset i Odinslund och 1961 till S:t Johannesgatan 11 mittemot Upplands nation. Seminariets lokaler på S:t Johannesgatan innebar ett lyft för verksamheten, men efterhand insåg man att ytterligare utrymme behövdes.
Under ledning av Thorsten Andersson (professor 1971–1994) lyckades seminariet i slutet av 1992 att lösa problemet, genom att flytta till de nuvarande lokalerna på Arkivcentrum. Samtidigt flyttade DOVA (nu ISOF) dit, och även Landsarkivet i Uppsala.
I samband med flytten bytte seminariet namn till det bredare Seminariet för nordisk namnforskning, i stället för ortnamnsforskning, för att bättre representera den faktiska verksamheten. Även professurens titel ändrades på samma vis till professor i nordiska språk, särskilt namnforskning, i samband med tillsättningen av Svante Strandberg (professor 1994–2007).
I dag talas det åter igen om en flytt av seminariet, men nu i syfte att knyta det närmare det övriga arbetet vid Institutionen för nordiska språk.
Av Felix Marklund 18/6-2019 (uppd. 25/6-2019)
Läs mer
- Andersson, Thorsten: Seminariet för nordisk namnforskning. I: Uppsala arkivcentrum. Skrift utgiven till invigningen den 26 november 1993. Uppsala 1993.
- Brylla, Eva: Ortnamnsarkivet i Uppsala. I: Uppsala arkivcentrum. Skrift utgiven till invigningen den 26 november 1993. Uppsala 1993.
- Ståhl, Harry: Ortnamnsarkivet 50 år. I: Namn och bygd 1979.