Isländska
Isländska är det språk som talas på Island. Det är ett västnordiskt språk och hör därför historiskt sett samman med norska och färöiska. Det isländska språket talas idag av ung. 355 000 människor.
Vad gäller grammatik och satsbyggnad är det moderna språket i stort sett närmast det samma som för 1000 år sedan. Ordförrådet har dock ändrats betydligt, många ord som man använde på 1200-talet har blivit föråldrade och nya ord har kommit in i stället. En 1200-talstext är dock helt begriplig för moderna läsare, även om stilen och språkbruket kanske verkar något ålderdomligt och lite främmande. Böjningarna är i huvudsak de samma och satsbyggnaden någorlunda oförändrad. Rättskrivningen i det moderna språket står också mycket nära en normaliserad fornisländska från 1200-talet, så att själva skriftbilden är nästan densamma.
Denna konservatism i språket gäller först och främst formläran och grundordförrådet. Uttalet har inte alls hållits så oförändrat och en nutidsislänning skulle utan tvekan ha svårt med att förstå sina förfäder från 1200-talet. Särskilt gäller det uttalet av flera av vokalerna, som har ändras mycket. Uttal av vissa vokaler i svenskan ligger faktiskt närmare det gamla gemensamma nordiska språket.
Även om den isländska befolkningen i dag är endast omkring 355 000, är modern isländska ett levande och vitalt språk, som används på alla områden i samhället. Språket är förhållandevis fritt från lånord, om man jämför med svenska, men utländsk påverkan finns dock, speciellt äldre påverkan från danskan och nyare från engelskan.
Undervisning i isländska
Fornisländska och nyisländska ingår i grundutbildningen i Nordiska språk vid Institutionen för nordiska språk, och på mastersnivå och inom forskarutbildningen kan fornisländska läsas som en fördjupningskurs.
Nyisländskan läser man först och främst som fristående kurser: Isländska 1, Isländska 2 och Isländska 3. Varje kurs är 7,5 poäng och upp till tre kurser kan läsas per termin. Alla kurserna är först och främst språkliga, även om litteratur också presenteras, bl.a. genom läsning av nyare noveller. Terminen börjar med Isländska 1 som efterföljs av fortsättningskursen Isländska 2. Isländska 3 går en gång per år, på vårterminen.
Även om isländskan och svenskan är nära besläktade språk måste undervisning i isländska vara på en främmandespråksnivå. Undervisningsspråket är svenska (med undantag av kursen Isländska 3). Målet med kurserna Isländska 1 och Isländska 2 är först och främst att bygga upp grammatisk färdighet och träna läsfärdigheten; Isländska 3 lägger störst vikt på språkbruk.
Om du redan har minst 30 hp i ett språkvetenskapligt ämne eller redan har läst Isländska 1 och 2 kan du läsa Fornisländska. För dig som har läst Fornisländska och har en kandidatexamen finns också Fornisländska fördjupning.